Skip to content

FORSKNING

Forskningsföreningen för täckdikning koordinerar gemensamma forskningsprojekt inom täckdikning och vattenhushållning i jordbruket. Under de senaste åren har föreningen koordinerat projekt där Naturresursinstitutet (Luke), Aalto-universitetet, Sven Hallins forskningsstiftelse sr, Helsingfors universitet och Finlands Miljöcentral deltagit. Projekt som föreningen koordinerar för tillfället är listade nedan. Information om tidigare projekt finns här.

VATTENHUSHÅLLNINGENS BETYDELSE INOM ÅKERODLING OCH VATTENSKYDD (VesiHave)

Kontrollen över åkerns vattenhushållning spelar en central roll både inom förbättringen av åkrars produktivitet såväl som inom minskningen av näringsläckaget. Dräneringen måste vara i skick för att andra markförbättrings- och jordbruksåtgärder skall ge önskad nytta. VesiHave-projektets huvudmål är att utreda hur åkerdräneringens och grundtorrläggningens (i Sverige: markavvattningen), dvs. täckdikningens och stamdikenas effektivitet och reglermöjligheter påverkar näringsläckaget och skördenivån. Målet är att reglera vattenhushållningen så att avkastningen (skörden) maximeras samtidigt som näringsläckaget minimeras och markstrukturen tryggas. Även effekterna av övriga gundföbättringsåtgärder granskas. I projektet utreds även sambandet mellan dräneringsdjup och utsläpp av växhusgaser. Läs mer.

GRUNDFÖRBÄTTRINGARNAS INVERKAN PÅ SKÖRD OCH NÄRINGSBALANS (PERA)

Grundförbättring av åkerjord är grunden för all produktion inom jordbruket. Bristfällig dränering orsakar i regel skördeförluster på grund av alltför blöta förhållanden under växtsäsongen samt problematiska skördeförhållanden på grund av markens försämrade bärighet. Otillräcklig dränering kan i värsta fall resultera i dåliga skördar år efter år. I PERA-projektet granskas på skiftesnivå hur dräneringens tillstånd inverkar på produktivitet och näringsläckage. Dräneringsinvesteringarnas lönsamhet granskas från både jordbrukarens och samhällets perspektiv. Risken för näringsläckage granskas med hjälp av den skiftespecifika näringsbalansen, vilken har blivit granskad även i tidigare forskning beträffande kväve och fosfor. I den tidigare forskningen har dock dräneringens tillstånd inte beaktats. Läs mer.

INVERKAN AV ÄNDRAD PRODUKTIONSINRIKTNING PÅ NÄRINGS- OCH SEDIMENTBELASTNINGEN FRÅN EN LERÅKER

Målsättningen med projektet är att i skiftesskala (täckdikningens avrinningsområde) undersöka hur vattnets och partiklarnas flödesrutter samt näringsämnenas spridningsvägar och belastning förändras efter att man lagt om från konventionell spannmålsodling till ekologisk vallodling och bete för boskap. Målet med långtidsmätningarna är även att utreda hur åkerns lutning och olika väderförhållanden påverkar näringsläckaget samt att producera material för matematisk modellering. Matematiska modeller kan utnyttjas bl.a. vid planering av vattenhushållning i jordbruksdominerade områden och vattenskyddsåtgärder. Läs mer.